Sitter på Skvadern nu och tänker på dessa tre år som jag har vandrat och studerat på Skvaderns fristående gymnasieskola. Oavsett om jag dock inte är så förtjust i dess betygsgrundningar (de ligger på universitetsnivå många ämnen, och det tycker inte jag om - även om det är bra för framtida studier). Jag kommer dock sakna Skvadern, dens gemenskap man får mellan elever och alla lärare i en fin blandning - framörallt över aulan vi har varje torsdag där elever spelar och sjunger och rektorn tar upp viktiga saker. På Skvadern skulle vi (de allra flesta i alla fall) inte få för oss att spotta snus i taken eller förstöra bänkar och så vidare, vilket har gjort att jag som person har vuxit och mognat (även fast jag inte direkt spottade snus och förstörde bänkar på Bredsand, dock var det såna saker som försegick 24/7 där.) Det är så sjukt skönt med tiderna med, ha två lektioner per dag. Så har man ingen lektion på morgonen så går man bara på eftermiddagen - dock ska man plugga på den tiden. Det är även skönt att kunna gå till alla lärare och bara snacka, satt exempelvis ett bra tag idag och bara pratade Basket med min lärare Erik. Jag och min kära vän Sofie hade redan första dagen gått igenom hela Skvadern och utforskat dess vråer och har nog endast på senare tid då pluggandet blivit mer självklart (inte för att jag dock satsar mitt liv på det) så satt vi inte still en stund. Vi var galna. Nu ska vi börja vara galna igen, för det är studenten som står på tur.

Tack för dessa år Skvadern.
Kommer alltid bära minnena med mig.